Bra början

Vi vadar omkring i flyttkartonger. Det där frustrerande stadiet där man inte riktigt vet var man ska börja. Problemet är också att en hel massa kartonger ska ner i förrådet för vidare förvaring tills vi kanske eventuellt om hundra år får ett eget ställe i den här staden. I förrådet finns redan en massa saker som hamnat där men som egentligen ska upp i lägenheten. Så kan det gå. Det känns lite smått överväldigande det här med att flytta. Jag hatar att flytta. Kanske inte världens smartaste att välja huvudstaden då med tanke på att förstahandskontrakt är sällsynta och flytta runt verkar vara allt för vanligt. Varför har jag inte ställt mig i bostadskö i Sthlm för länge sedan när jag har stått i kö i Göteborg (av alla ställen) i 7 år???? Eller omvänt, varför flyttar jag (vi) inte till Göteborg istället?

I övrigt har det börjat bra, jag har redan lyckats bli vän med granntanten. En söt gammal gumma som kallade mig gullig det första hon gjorde. Jag tror hon har ett gott öga till Brushan Imad och att gillandet därför även spiller över på oss också. Det där med att gå över med mat till grannarna är ett mäktigt verktyg för att bygga goda relationer antar jag. Han hade tydligen bjudit henne på mat. Sådär som man tyvärr inte gör i Sverige så ofta, men som tillhör den arabiska/islamiska vänligheten. I vilket fall är det ju trevligt att bli kallad gullig när man springer i trappor och är alldeles trött och svettig och rese-stressad.